“Att skriva en krönika”

Ordet Krönika kommer från grekiskans Chronika om i sin tur är sprunget ur Chronos, personifieringen av tid inom den grekiska mytologin. En Krönika är enligt Wikipedia ”en litterär historisk framställning av yttre händelser i bestämd tidsföljd.” Rent spontant låter det ganska tråkigt, eller snustorrt för att vara mer precis. Dock tyvärr ganska passande om man planerar att återge just historiska händelser som lite var min utgångspunkt när jag gav mig in i detta litterära Robinson-äventyr.

Så med risk för att bli lika pompös som Pontius Pilatus och tråkig som inkomstdeklarationen finns det ju faktiskt inget bättre att citera gamla greker. Intellektuellt, koncist och ganska skrytsamt. Med det sagt, håll ut! Bland dessa spaltmeter av kvasi-intellektuella tankegångar och felcitat kanske ni finner något av värde, kanske inte som material på första dejten men till kollegorna på lunchen, annars byt kollegor.

Jag är av den bestämda uppfattningen att det inte går att spå framtiden, vi kan gissa, men vi kommer i princip alltid gissa fel över tid. För att vidare fylla min ego ballong tycker jag vi kan hämta ännu mer inspiration från de gamla grekerna. För att citera Sokrates ”det enda som jag vet är att jag inte vet”.

Ett citat som faktiskt är ganska bra, om utgångspunkten alltid är att du inte vet kommer vi förhoppningsvis göra allt vi kan för att lära oss mer. I en perfekt värld borde det ju leda till en oändlig spiral av lärande. Tyvärr tenderar ju verkligheten vara av exakta motsatsen, pompösa människor med messiaskomplex kommer det nog alltid att finnas. Just av denna anledning kommer det alltid finnas olika åsikter och av detta kommer alla också i sin tur agera olika. Med olika förväntningar om utfallet kan olika personer inte bara debattera i oändlighet men också förhoppningsvis satsa lite risk bakom fasaden av åsikter. ”That is what makes a market” för att citera en trader på handelsgolvet i Chicago i dokumentären Floored eller ”Skin in the game” som Nassim Nicholas Talebs senaste bok heter, den handlar just om detta. Är själv bara halvvägs igenom den, som med alla Talebs böcker borde det finnas bilaga med en komprimerad version även om ingen vågar erkänna det med risk att förlora lite av sin intellektuella prestige. Boken kan i stora drag enkelt sammanfattas med idén att personer med inflytande sällan riskerar nedsidan som dessa får andra att ta i deras ställe. Lite som att spekulera i aktier med returrätt eller vara bolånetrader på Bear Sterns pre 2008. Trevligt för denne mindre skönt för oss andra.

För att komma till saken, eftersom vi inte kan åka tidsmaskin tillbaka till 2006 och ta jobb på MBS desken på Bear Sterns ska vi ju inte bara ge upp och nöja oss med en kanelbulle. Om vi inte vet något och alla som säger sig veta något aldrig riskerar något, vad kan vi göra? Jo det är ganska enkelt, vi kan studera det som redan hänt. För att fortsätta citera nomenklaturan av historisk tankekraft

“History does not repeat itself but it often rhymes” -Mark Twain

Historia är inget facit, men människan är sig ganska lik över tid. De flesta valen vi ställs inför idag har ju flertalet människor redan ställts inför om vi ser tillbaka. Att studera historien är den bästa vägledningen man kan få, inte för att man får reda på vad man de facto ska göra utan snarare vad man absolut INTE ska göra.

Stay tuned,

 

//Handelsson

Please follow and like us:

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

Din mailadress kommer inte att publiceras.