CFD-skolan del 2 – Hävstång: Möjlighet och risk

 

Välkommen till CFD-skolan del 2, hävstång och risk. I CFD-skolan kan du lära dig allt det grundläggande för att du ska förstå vad CFD:er är. Och hur du kan använda CFD:er för att öka avkastningen på ditt kapital under ett kontrollerat risktagande.

 

CFD-skolans olika delar består av:

1: Introduktion till ett spännande finansiellt instrument.

2: Hävstång och risk.

3: Fördelar och nackdelar.

4: Kostnad, spread och beskattning.

5: Utbud av produkter och prissättning.

6: Praktisk exempel på handel.

 

Med hjälp av CFD:er kan du få stor hävstångseffekt av ditt kapital då du med en liten insats kan du kontrollera stora värden. Detta möjliggörs genom att CFD:er, precis som terminer, handlas med något som heter säkerhetskrav.

Säkerhetskrav är en procentsats som styr hur stor del av positionens totala värde som reserveras av kapitalet du har på din depå. Vanligen varierar det mellan 0,2 % -20 % och generellt kan sägas att ju mer volatil en tillgång är desto högre är säkerhetskravet. Exempelvis har aktier ett högre säkerhetskrav än index vilket innebär att index kan handlas med en kraftigare hävstång.

Köper man en CFD som följer värdeutvecklingen av en aktie, valuta, råvara eller ett aktieindex så kan man på så sätt ofta skaffa sig hävstänger på mellan 20 och 500 gånger sin egen insats. Aktierelaterade CFD:er håller sig typiskt på de lägre nivåerna, vilket i och för sig innebär en mycket större hävstång än vad som är möjligt vid vanlig aktiehandel. CFD:er som skuggar aktieindex- och valutahandel erbjuder däremot vanligtvis de högsta finansiella hävstängerna. Du kan dock handla CFD:er utan hävstång och bör så göra tills du känner dig helt bekväm med hur hävstången fungerar.

Köper du en CFD som skuggar OMXS30, den svenska börsens 30 största aktier, så kan hävstången till exempel vara på 200 gånger din insats. Det vill säga säkerhetskravet som ditt konto hos CFD-aktören belastas med är 0,5 procent av det underliggande indexvärde du kontrollerar.

Så köper du 100 stycken CFD:er för kursen 1650 kronor kontrollerar värden för 165 000 kronor. Men ditt konto belastas bara med ett säkerhetskrav på 825 kronor. Stiger indexet med 1 procent stiger CFD:en lika mycket och är då värd 1666,5 kr. Dina 100 CFD:er är då värda 166 650 kronor. En värdeökning med 1 650 kronor.

Hävstången gör att avkastningen på positionens säkerhetskrav på 825 kr blir hela 200 procent. Observera att det alltså är avkastningen på det reserverade kapitalet för att ta positionen.

Tyvärr fungerar detta åt andra hållet också. En nedgång på indexet med 1 procent resulterar i en förlust på 1 650 kr. Eller -200 procent på säkerhetskravets värde. Se nedanstående tabell.

 

Procentuell indexutveckling Indexvärde Värde av 100 CFD:er Värdeutveckling Procent av säkerhetskravet
-4% 1 584 158 400 kr -6 600 kr -800%
-2% 1 617 161 700 kr -3 300 kr -400%
-1% 1 634 163 350 kr -1 650 kr -200%
1% 1 667 166 650 kr 1 650 kr 200%
2% 1 683 168 300 kr 3 300 kr 400%
4% 1 716 171 600 kr 6 600 kr 800%

 

 

Med ”Procent av säkerhetskravet” menas då procent av det ursprungliga säkerhetskravet på 825 kr. I verkligheten justeras säkerhetskravet något i och med att CFD:en rör sig och positionen ökar eller minskar i värde.

Tänk på att du alltid måste ha tillräckligt med medel på ditt konto för klara av dina säkerhetskrav. Har du inte det kommer positionen likvideras automatiskt av CFD-aktören. Här finns också risk att du i händelse av en stor förlust måste sätta in mer pengar på ditt konto för att det ska komma i balans eller täcka ett negativt kontovärde.

Ett vanligt missförstånd när det gäller CFD:er är att de alltid handlas med hävstång. Det finns alltid en hävstång på själva säkerhetskravet som reserveras för att ta positionen men vad som är mer väsentligt är vad ditt konto är värt i relation till vad din position/positioner är värda. Där har du din verkliga hävstång.

Om du exempelvis har en position som är värd 500 000 kr och säkerhetskravet på denna är 1% det vill säga att 5 000 kr reserveras för att ta positionen så säger det i princip ingenting om din faktiska exponering.  Det behöver ställas i relation till ditt kontovärde.

Depå A är värd 10 000 kr och depå B är värd 250 000 kr. På båda depåerna reserveras 5 000 kr för att ta positionen som är värd 500 000 kr men den faktiska hävstången på depån skiljer sig avsevärt. Depå A har en hävstång på 50 gånger (500 000/10 000) och depå B har en hävstång på 2 gånger (500 000/250 000). Kom ihåg att det är storleken på positionen som styr din faktiska hävstång. Säkerhetskravet är det som gör det möjligt för dig att kontrollera ett större värde än vad din depå är värd och därigenom skapa dig en hävstång. Vill du handla utan hävstång så ser du till att din position/positioner inte är värda mer än ditt kontovärde.

Så om vi går tillbaka till det första exemplet, där vi köpte 100 stycken CFD:er för kursen 1650 kronor, ser vi i nedanstående tabell vad den faktiska hävstången är relativt olika storlekar på depåvärdet.

 

Depåvärde Värde av 100 CFD:er Säkerhetskrav 0,5% Faktisk hävstång Utv. om kursen stiger 1% Utv. om kursen sjunker 1 %
5 000 kr 165 000 kr 825 kr 33,00 33,00% -33,00%
10 000 kr 165 000 kr 825 kr 16,50 16,50% -16,50%
25 000 kr 165 000 kr 825 kr 6,60 6,60% -6,60%
50 000 kr 165 000 kr 825 kr 3,30 3,30% -3,30%
100 000 kr 165 000 kr 825 kr 1,65 1,65% -1,65%
200 000 kr 165 000 kr 825 kr 0,83 0,83% -0,83%

 

 

För att hantera riskerna använder man sig vanligen av olika typer av riskhanteringsstrategier. De brukar innehålla regler för hur mycket man ska satsa som mest i sina olika värdepappersinnehav och regler för stopp losser.

Stopp loss är en förutbestämd nivå som man avvecklar sin värdepappersposition på. Man vill helt enkelt stoppa förlusten innan den blir för stor. Sedan flyttar man med fördel denna stopp loss nivå i vinstriktningen allt eftersom positionen visar mer och mer vinst. En så kallad glidande stop loss order.

Sedan kan marknaden ibland helt plötsligt röra sig snabbt förbi vissa kursnivåer utan att någon handel sker där. Dessa så kallade gap innebär en risk då eventuella stop losser order inte kan ske på de kurser man förväntade sig. Förlusterna blir då alltså större än man räknat med. Man kan ofta köpa en så kallad garanterad stopp loss. I så fall står CFD-aktören för denna gap-prisrisk vilket dom tar en mindre avgift för.

Den finansiella hävstången kan alltså vara både en välsignelse och en fara. Använder du dig av det på ett kontrollerat och beräknat sätt kan du ha stor nytta av det. Om du istället agerar lite oförsiktigt och utan en plan kan det leda till stora förluster. Man ska också särskilt tänka på den psykologiska biten. Tar man stor risk och det börjar gå fel blir man lätt stressad. Och är man stressad blir man en mycket sämre beslutsfattare. Man tappar då lätt kontrollen och börjar chansa vilt för att försöka tjäna igen sina förlorade pengar. Vilket ofta resulterar i att man bara förlorar mer.

Då är det mycket bättre att räkna ut i förväg hur stora risker man ska ta och hålla sig till det. Viktigt att tänka på är att även ett mycket bra handelssystem helt plötsligt kan få långa förlustserier. Den kan lätt bli både 5 eller 10 förlustaffärer på rad. Det gäller då att inte förlora för mycket på varje förlustaffär.

Har man ställt in sin riskhantering så att man maximalt förlorar 1 procent av sitt tradingkapital vid varje affär gör 10 förluster i rad att man förlorar ca 9 procent av sitt kapital. Riskerar man istället 7 procents förlust på varje affär gör 10 förluster i rad att man förlorar 52 procent av sitt kapital. Det krävs i så fall en avkastning på 108 procent bara för att ta igen förlusterna. Då kan det vara svårt att hålla huvudet kallt. Då är det mycket bättre att ta mindre risker. Så att man lugnt och ostressat kan fortsätta med sin handel tills ens strategi börjar fungera bättre igen.

Här en graf över hur stort vinstkravet är i procent för att ta igen en förlust i det egna kapitalet.

 

 

Har man till exempel förlorat 10 till 20 procent av sitt kapital efter en serie förluster är vinstkravet mellan 11 och 25 procent för att få tillbaka sitt kapital. Vilket kan tjänas nog så tungt även om det oftast en hanterlig situation. Har man dock fått förluster över på 50 procent av sitt kapital börjar kurvan sticka iväg ordentligt och även i en accelererande takt. Situationen blir då snabbt ohanterlig. Vilket belyser den enorma betydelsen av god riskkontroll.

En annan risk är risken gentemot CFD-aktören. Kontrollera att den aktör där du handlar täcks av det statliga investerarskyddet eller motsvarande så att du får ersättning om företaget försätts i konkurs eller upphör med verksamheten. Många har även separerade konton för kundernas pengar så att de inte blandas ihop med CFD-aktörens egna medel. Det är viktigt att kontrollera med den CFD-aktör man är intresserad att handla hos om de använder sig av separerade konton för sina kunders likvida medel. Dessa pengar på de separerade kontona sätter sedan CFD-aktören oftast in på flera olika banker för att dra ner risken om någon bank skulle få betalningsproblem.

 

 

 

Artikeln är skriven av Anders Haglund, ordförande i Skandinaviens Tekniska analytikers förening, STAF.

Anders Haglund en teknisk analytiker med över 25 års erfarenhet. Anders har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm och har en lång och mångsidig erfarenhet från finansmarknaden. Han arbetar nu med förvaltning och teknisk analys på Safe Return Asset Management, och utbildning/rådgivning/coaching på TradingCoachen. På fritiden ägnar sig Anders åt tävlingssimning och har ett antal svenska och nordiska rekord i sina åldersklasser.

Please follow and like us: