Det våras i Davos

Aldrig har jag hört haussigare tongångar från Davos. President Trump togs emot som en rockstjärna och världens företagsledare och ekonomer stod på kö som tonårsflickor. JP Morgans VD Jamie Dimon sitter i studion för CNBC och slänger ur sig att USA kan uppnå 4 procents tillväxt 2018. Inte någon gång hörde jag ett varningens finger lyftas från Davos, den enda kommentaren jag läst var att någon var orolig för att ingen annan var det. En så stark konsensus bland ekonomer, politiker och företagsledare kommer jag ihåg 2016 men då var det domedagsprofetior istället. 2016 började med en rejäl nedgång i Kina som drog med sig resten av de globala indexen. Då hette det 2016 skulle bli tröstlöst med omröstning angående Brexit och valet i USA.

2018 är det istället ”nothing but blue skies” och ingen ställer Jamie Dimon frågan vad kostnaden är för 4 % tillväxt. De statliga finanserna i USA har varit en anledning till oro under lång tid men problemet har helt fallit i glömska sedan Donald Trump tog över som president. Jag kommer ihåg när ekonomen Nouriel Roubini välkomnades som rockstjärna i Davos 2009 efter han varit varit negativ till ekonomin. Han avfärdade alla FED:s manövrar och kallade studsen i marknaden för ett ”suckers rally”. Nu nio år senare har vi istället en haussad president som säger att allt ska bli ”beautiful”. Missförstå mig rätt, jag anser reformation av skattesystemet, omförhandlingar av till exempel TPP-avtalet som positivt men efter nio års uppgång, rekordinflöden på börsen och en skenande stadsskuld är riskerna för stora.

Marknaden har valt att ignorera skulderna trots att underskottet kommer öka efter skattelättnaderna som klubbades i december. Om nu den amerikanska ekonomin skulle lyckas med det omöjliga och växa med 4 % blir det svårt att upprätthålla då USA:s demografi och befolkningstillväxt gör att till och med 2 % är beundransvärt. FED:s egna estimat säger att USA endast är kapabelt till 1,8 % tillväxt på långsikt (vilket är långt under 3,2 % som varit snittet sedan andra världskriget). Börsen får be till vilken gud som helst om att det inte är detta som ligger bakom svagheten i dollarn, då det skulle avslöja att världen inte köper den hausse Trump vill sälja.

Gång på gång läser jag hur vi håller på att bryta stagnationen i tillväxt de senaste åren. Centralbankerna är fixerade vid sina inflationsmål vilka ur ett historiskt perspektiv inte kan försvaras. Bank of England kom ut med en rapport under 2017 där de studerat de senaste 700 årens inflation. I den konstaterar man att snittet för inflationen de senaste 700 åren legat runt 1,09 % och de senaste 200 åren runt 1,55 %. Det kan därför kallas historielöst att centralbankerna har 2 % som inflationsmål och bedriver en aggressivt expansiv penningpolitik när vi inte ens är under 0 %. Gapskrattet kommer när LO:s chefsekonom Ola Petterson skriver den 18 januari i år “Om vi ska ha en förändring av inflationsmålet är det en höjning som är aktuell. De argument som finns för en sänkning tycker vi saknar all grund”…

Bank of England summerar till 9 större ”bearmarkets” för reala räntor under de senaste 700 åren, den näst längsta började tidigt 80-tal och är den vi upplever just nu. Det som är mest intressant i deras rapport är dock inte att det verkar vara ett naturligt fenomen och inte något ”new normal” med längre nedgångar i räntor. Behållningen är istället hur nedgångarna avslutas. Det sägs ofta att räntorna kommer bottna och stanna där under lång tid. Historiskt har detta dock aldrig skett, utan vändningarna har i samtliga fall varit snabba, icke-linjära, skett i snitt efter 26 års nedgång (vi är nu inne på 34 år). Efter bottnarna har det i snitt tagit 24 månader för räntorna att stiga 315 punkter. Det skulle innebära en 10 åring över 3,5 % i USA om man anser att botten gjordes i juli 2016.

Sedan jag skrev krönikan ”mother of all shorts” har 10 åringen i USA gått från 2,35 % till idag 2,71 % och jag vidhåller att man ska fortsätta handla räntemarknaden från kortsidan under lång tid framöver.

Lonewolf

Please follow and like us:

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.