Innovation i mänsklighetens tjänst

I Nottingham år 1811 gick en grupp arbetare ihop och bildade något som kom att kallas Ludditerna, namngett efter en fiktiv ledare vid namn Ned Ludd. Deras gemensamma sak var missnöjet mot användningen av maskiner i textilindustrin, som sågs som en skymf mot deras yrkesstolthet men framförallt något som hotade deras uppehälle. Genom att nattetid ta sig in i fabriker och förstöra maskinerna uttryckte de sitt stora missnöje mot en allt snabbare industrialisering i en tid av samhällsomvälvningar av sällan skådat slag. Den brittiska regeringen svarade med militär och rörelsen krossades under brutala former men än idag hör man deras namn, men idag kanske snarare som ett nedlåtande uttryck för personer som misstror nyttan av modern teknik och teknologisk utveckling.

9 januari år 2007 annonserade Steve Jobs att Apple skulle släppa första generationen av iPhone. En historisk händelse som med stor sannolikhet förändrat vår vardag i lika stor utsträckning som flygplanet eller förbränningsmotorn. Teknologiska jätteföretag som Nokia och RIM är numera i princip bortglömda på den globala telefonmarknaden. PC-tillverkare har fått se försäljningen sjunka när gränsen mellan telefon och dator suddats ut. Idag har 12 år passerat sedan Iphone lanserades och mer än 1 miljard telefoner har sålts i en av de största succéerna i västerländsk näringslivshistoria. Att äga en smartphone är idag lika självklart för svenskarna som att Tacos är nationalrätten och Zlatan är duktig på att spela boll, men varför är teknologisk utveckling så viktig för samhället när majoriteten av alla använder datakraften till att spela Candy Crush och lägga upp bilder på sin frukostfralla på Instagram?

Ekonomin är en funktion av produktiviteten av det som ingår i ekonomin, en nations BNP är ett resultat av all ekonomisk aktivitet i landet. En ekonomi kan växa av att antalet deltagarna ökar, ju fler invånare i ett land desto större konsumtion och förhoppningsvis desto större arbetskraft. Värt att komma ihåg är dock att bara för att ekonomin växer betyder inte det att varken levnadsstandarden eller produktiviteten har ökat. Det finns flera internationellt erkända mått för att mäta levnadsstandard och än fler för att mäta produktivitet. För att inte vidare gå in i tråkiga detaljer kring hur dessa mäts kan vi bara konstatera att det är otroligt utmanande att hitta en kausalitet emellan alla dessa faktorer. Lika svårt som det är för ett företag att förklara varför efterfrågan på deras produkter svänger mellan kvartal och år är det att förklara bakomliggande faktorer till ekonomisk tillväxt.

Teknologisk utveckling är omöjlig att mäta i ekonomiska termer, hur mycket utvecklingen av internet bidragit till den globala BNP tillväxten är snarare en fråga för filosofer än ekonomer. Men vi kan alla skriva under på att den med väldigt stor sannolikhet har underlättat ekonomisk aktivitet som i sin tur borde leda till tillväxt. Likväl gäller detta för de flesta uppfinningar som gjorts i mänsklighetens historia. Kortsiktiga omvälvningar, eller ”disruption” som det så hippt heter i startup-världen, ger oftast kännbara negativa konsekvenser i det korta perspektivet men stora produktivitetsvinster i det långa. Tyvärr är det enklare att mäta direkta negativa effekter, att kvantifiera antalet förlorade jobb är mer nära till hands än diffusa produktivitetsvinster på lång sikt.

Liksom Ludditerna år 1811 finns även idag människor som försöker ställa sig i vägen för innovation, konkurrens och allmän utveckling. Länder som lagstiftar för att förbjuda Uber eller inför protektionistiska åtgärder för att hindra allmän konkurrens och allt som oftast lindas budskapet in i vaga formuleringar om hur diverse arbetstillfällen skall räddas eller andra formuleringar som präglas av goda intentioner men alltför ofta också av liten förståelse. Bästa historiska exemplet torde vara Kina som på 1400-talet av rädsla isolerade från omvärlden, och den teknologiskt mest framstående civilisationen sedan Romarriket blev omsprungen av barbarerna i Europa.

Med facit i hand kan vi också idag konstatera att den industriella revolutionen och den teknologiska utvecklingen de senaste 200 åren gynnat människan något enormt. Det moderna samhället med alla dess fördelar är ett resultat av innovation, anledningen till att vi vanliga medborgare slipper arbeta 90 timmarsveckor i kolgruvan och dö i förtid är inte tack vare eminenta politiker utan innovationsförmågan hos entreprenörer och människans vilja att skapa ett bättre liv. Att vi idag har fenomenalt bättre arbetsvillkor och längre livslängd än förr är ett resultat av ökad produktivitet, vi kan arbeta mindre och få ut mer. När diskussionen om digitaliseringen och automation åter är på tapeten med rubriker om vilka jobb som kommer försvinna kan vi väl istället fokusera på det positiva. Varje arbetstagare som kan frigöras genom automation är ytterligare en individ som kan följa sin dröm och en resurs som kan sättas in på annan plats. Vill vi förbättra vår levnadsstandard innebär automationen en fantastisk möjlighet. Tänk hur livet skulle vara utan din diskmaskin eller toalett, eller tänk om du hade en robot som kunde gå till jobbet åt dig.

 

”Teknik vinner alltid över politik” – Jan Stenbeck

 

Stay positive

 

//Handelsson

Please follow and like us:

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

Din mailadress kommer inte att publiceras.