Onda robotar och banker

Man kan inte låta bli att fascineras av marknaden. Den är i ständig rörelse. Den förändras varje dag. Några decennier tidigare var den uppbyggd av enbart människor. I takt med digitaliseringen blir andelen mänskliga beslutstagare mindre för varje dag som går, vilket i sin tur borde minska andelen psykologiska beslut.

På senare tid har jag känt allt mer att många matematiska modeller är väldigt lika det mänskliga psykologiska beteendet. Det blir ett FOMO som är inbakat i en excelformel. Ju mer det går upp, desto starkare är trenden och desto mer ska man köpa. Vidare kommer ETF- och indexflöden som skall vikta upp den underliggande tillgången, vilket ger den en ännu större tryck. Det senaste och det kanske tydligaste exemplet på länge är Netflix. Netflix hade gått upp över 35% på väldigt kort tid utan någon som helst större rekyl. Jag valde därför att gå kort. Jag kan ge er en oändlig mängd anledningar till varför detta skulle bli en bra affär. Under decembernedgången var Netflix den tveklöst svagaste aktien av alla FAANGs, den var kortsiktigt överköpt, väldigt nära fallade trendlinje, “alldeles för högt P/E-tal” etc.

I takt med att Netflix går upp så ökar börsvärdet. Monsterstora fonder måste därmed öka sin exponering mot aktien på ett ofta fruktansvärt prisokänsligt sätt. Efter några dagar av våldsam volatilitet har marknaden har väldigt tunn likviditet vilket skapar extremer åt båda hållen. Då släpper Netflix en nyhet om att de ska höja priserna för sina användare och festen fortsätter. Uppgången förlängs i någon dag till. Man tycker att någon storbank ska komma ut och säga att det är dags att ta hem vinsten för denna gång. Nej då, efter motsvarande sju snittårsavkastningar på en månad, milda Matilda vad billigt det är! Då ska alla vakna och höja samtidigt!

Visst kan man argumentera att deras 17%-iga prishöjning i USA kommer att ge otroligt stora intäkter, men vi får inte glömma att Netflix har, och kommer förmodligen att ha stora negativa kassaflöden ett tag framöver (Om än lite mindre negativa efter höjningen). 

Tillväxt kostar. Det ser vi i bilden ovan som representerar hur mycket pengar Netflix bränner per aktie varje kvartal.  Givetvis har bolag som Netflix presterat bra, inte bara för att de har haft en bra och konkurrenskraftig produkt utan även för att de har tillämpat “Use leverage or be average” på bolagsnivå. Stora och aggressiva investeringar har skapat en stor kundbas. Men som de själva nämnde i rapporten så såg de inte HBO eller någon annan streamingaktör som sin främsta konkurrent. Fortnite pekades ut som det största hotet. Frågan som uppstår är om prishöjningar är ett korrekt tillvägagångssätt att tävla mot “free content”? Tiden får utvisa.

I en risk-on marknad är det 100% rätt att äga tillväxtbolag. Men när den riktiga björnen kommer, och då pratar jag inte en månads nedgång, då kommer dessa bolag inte prestera lika bra. Investerare kommer att bli mer defensiva och gå tillbaka till de traditionella investeringsgrundstenarna och komma med insikten att P/E 150 kanske inte är bra att äga långsiktigt trots allt. Det är nog därför de tråkiga och stabila bolagen klarade sig allra bäst under nedgången i USA. Vi såg även samma mönster i Sverige där bland annat Telia, fastighets- och investmentbolagen klarade nedgången allra bäst.

Det har gått över en månad sen vi satte botten i världsindex. Även denna gång har det varit förlåtande att köpa dippen. Många trendföljande modeller därute har vänt till “bull market mode” och är i många fall nettoköpare. Både jag och Fågeln trodde i vår senaste krönika att januari skulle vara dippköparnas drömmånad. Det blev minst sagt rätt, men den perioden börjar gå mot sin slut och snart är det dags för en ny våg ner.

Stay rational.

//Paper Chaser

Disclaimer: Jag är kort Netflix.

Please follow and like us:

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

Din mailadress kommer inte att publiceras.