The next generation

Andra världskriget fungerar i mångt och mycket som en vattendelare när man ser till mänsklighetens uppfinnelserikedom. Liksom alltid är det i tid av nöd som människans adaptiva förmåga är som störst. Förutom framstegen inom medicin, som av uppenbara skäl placerar sig längst upp i listan av positiva sidoeffekter av krigsårens lidande, var framstegen inom andra områden minst lika imponerande.

Kanske mest aktuellt för dagens moderna samhälle torde vara datorerna. Pionjärer som Alan Turing, Konrad Zuse, Howard Aiken, med flera, bröt ny mark på en nivå som idag saknar motstycke. Genom sina framsteg inom kalkylering och konstruktion av dåtidens datamaskiner lades grunden för den moderna datorn. Behovet av allt mer avancerad flygteknik i kampen om luftrummet utvecklades flygplanen från propellerdrivna pappersflygplan till jetdrivna mördarmaskiner med produktutvecklingar såsom exempelvis världens första långdistansrobotar. Utvecklingen stannade inte upp efter kriget, det tog inte lång tid innan kraftmätningen istället stod mellan segermakterna. Teknik erövrat från Tyskland kombinerat med egna satsningar av episka mått fick världen att se inledningen på kalla kriget. Bortsett från kapprustningen i kärnvapenmakt och diverse proxy konflikter världen över är nog det som karaktäriserar kalla kriget mest det som amerikanerna kallar ”the Space Race”.

År 1957 sköt Sovjetunionen upp Sputnik 1, världens första satellit, och redan året efter följde amerikanerna upp med att sätta sin Explorer 1 i omlopp. År 1961 lyckades både USA och Sovjet skjuta upp de första människorna i rymden och 8 år senare satte Neil Armstrong sin fot på månens yta. Utöver det uppenbara propagandasyftet med den massiva rymdsatsningen visade det sig att den nyvunna tekniken även kunde tjäna andra syften. Satelliter kom snart att bli en vital del av både det militära och det civila samhället för övervakning och kommunikation. Bortsett från några udda projekt såsom Sovjetiska solspeglar och Ronald Reagans Star Wars-system kan man nog konstatera att de flesta av satsningarna som gjordes i mångt och mycket används än idag.

I och med beslutet om delprivatiseringen av NASA år 2009 startade flera privata initiativ med fokus på rymdtransport. De två mest kända satsningarna inom området är Elon Musks SpaceX och Jeff Bezos Blue Origin. Idag har kostnaden för transporter till och från rymden fallit med över 90 % tack vare privata satsningar som fokuserat på kostnadsminimering genom att återvinna så många delar av rymdskeppet som möjligt.

Detta är faktiskt av enormt intresse för fler än alla världens rymdnördar, kostnaden att ta sig till rymden har tidigare hindrat mänskligheten från att göra större satsningar på närvaro i rymden. Detta möjliggör, om än teoretiskt, att på sikt även transportera resurser från rymden till jorden i stor skala. Runtom i alla galaxer flyger det nämligen runt asteroider, stora planetliknande klumpar av diverse ämnen som vi på jorden har behov av varje dag. Beroende på hur asteroiden har skapats är kompositionen av ämnen olika och därmed är några mer lämpliga än andra för gruvdrift, eller Space mining som det heter på engelska. Utan att gå vidare i detaljer kring olika klassificeringar av asteroider kan man väldigt enkelt konstatera att mänsklighetens reserver av diverse metaller i princip skulle bli oändlig om detta blev verklighet. Om inte detta var tillräckligt intressant kan det även vara värt att nämna att resurser på asteroider också skulle kunna användas för att understödja en djupare kolonisering av universum. Tillgång till bränsle och vatten skulle möjliggöra upptäcktsresor och grundandet av nya bosättningar på platser som idag ännu är okända människan.

”the coming years will see much of the heavy industry on Earth moved to other planets, the moons and even asteroids” -Jeff Bezos

Den europeiska koloniseringen av världen från 1500-talet och framåt är det som la grunden till det som senare kom att bli industrialiseringen. Global handel, upptäckandet av nya material och nya transportsätt har tagit oss dit vi är idag. Potentialen i rymden är oändlig, om en månad anländer den japanska satelliten Hayabusa 2 till asteroiden Ryugu för provtagningar. Värdet på resurserna på Ryugu uppskattas till mer än $90 miljarder men det är inte ens i närheten av värdet av den större asteroiden Davida som enligt företaget Planetary Resources har $100 biljoner i uppskattat värde. Även om man ska ta dessa uppskattningar med en stor nypa salt är det uppenbart att nästa kapitel i mänsklighetens historia delvis kommer utspela sig i rymden. Kanske står vi åter inför en ny tid av upptäcktsresande och ännu en epok av industrialisering men denna i en galaxy far far away.

 

”To boldly go where no man has gone before” Captain Kirk

 

//Handelsson

Please follow and like us:

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.