CFD-skolan del 4 – Kostnad, spread och beskattning

Foto: CMC Markets

Här kommer del 4 av 6 i CFD-skolan som Tradingportalen står bakom. Avsnittet handlar om kostnader, spread och beskattning.

 

Kostnaden för att handla ett värdepapper, såsom en aktie, består ofta av en transaktionsavgift, men även av något man kanske inte tänker på, nämligen skillnaden mellan köp- och säljkursen. Transaktionsavgiften, eller det så kallade courtaget, är nämligen tydlig då man ser den på affärsnotan efter transaktionen.

“Ofta 0 kronor”

För CFD:er är ofta courtaget noll kronor. Det är ju billigt och bra kan man tycka. Undantaget är ofta CFD:er som följer värdet på en enskild aktie. Då tillkommer oftast ett courtage. Courtaget består då ofta av en rörlig del och en fast minsta avgiftskostnad, det så kallade minimicourtaget. Den rörliga delen kan då till exempel vara 0,04 procent av transaktionsvärdet och minimicourtaget 40 kr.

Köper du till exempel aktie-CFD:er i Volvo för 100 000 kronor blir det rörliga courtaget 40 kronor (100 000 kr x 0,0004 = 40 kr). Detta är dock lägre än minimicourtaget 49 kr. Så därför blir den courtagekostnaden i detta exemplet 49 kr.

Handlar du däremot istället aktie-CFD:er i Volvo för 1 000 000 kronor blir det rörliga courtaget 400 kr (1 000 000 kr x 0,0004 = 400 kr ) vilket är väl över minimicourtaget på 49 kr. Så i så fall blir alltså den totala courtagekostnaden densamma som det rörliga courtaget på 400 kr.

Men för CFD:er som följer olika aktieindex, valutor, räntepapper och råvaror är courtaget oftast noll kronor. Det vill säga att du kan handla dessa CFD:er helt utan courtagekostnad.

 

“Spreaden; transaktionskostnaden”

Då är det bara kvar den transaktionskostnad som kanske inte är lika tydlig som en kostnad, nämligen den kostnad man får genom skillnaden mellan köp- och säljkurs. Denna prisskillnad kallas även för spreaden.

Köpkurs är som bekant den kurs som någon annan, i det här fallet din CFD-aktör, är beredd att köpa värdepappret, CFD:en, till. Säljkurs är då den kurs som CFD-aktören är beredd att sälja CFD:en, till dig.

 

Till exempel, köpkursen för en CFD som följer utvecklingen på de 30 största aktierna i Sverige kan vara 1626,29 och säljkursen i samma stund 1626,79.

Storleken på spreaden blir då 0,5 (1626,79-1626,29 = 0,5). Spreaden på 0,5 är alltså om du har du köpt en CFD till ett visst pris, hur mycket lägre pris får du om du i nästa ögonblick ångrar dig och vill sälja din CFD. Storleken på denna prisskillnad blir viktigare och viktigare desto fler transaktioner du gör under varje tidsenhet. För en aktiv handlare är priset i många fall helt avgörande. Om vi räknar på exemplet ovan är spreadkostnaden endast 0,03 %.

 

“Mäts i antalet punkter”

Spreaden mäts oftast i antalet punkter. Ordet punkt i finansiella sammanhang kommer ifrån begreppet baspunkt som är en hundradels procentenhet (‱). Det vill säga en tiotusendel. Man började använda begreppet i obligationsmarknaden för att beskriva förändringar i räntan för en obligation.

Om räntan gick upp ifrån 4,00 procent till 4,05 procent sa man då att räntan för obligationen gick upp 5 räntepunkter, eller 5 punkter. Begreppet har sedan hängt med när man ska rent generellt ska beskriva små förändringar och enheter i den finansiella världen. Så en punkt för ett börsindex är vanligtvis inte en hundradels procent.

För det tyska DAX30-indexet som i skrivande stund ligger på 13 262 är en punkt istället 1. Vilket motsvarar 0,0076 procent. För vårt svenska OMXS30 som i skrivande stund ligger på 1626 är också en punkt 1. Vilket i sin tur motsvarar 0,062 procent. En punkt på OMXS30 är alltså i procent sett ca 8 gånger så mycket som i det tyska DAX30. Spreaden, eller alltså skillnaden mellan bästa köp- respektive säljkurs, för en CFD som utgår ifrån vårt svenska OMXS30 ligger ofta kring ca 0,5 punkter. Eller ca 0,031 procent. För en CFD som utgår ifrån det tyska storbolagsindexet är spreaden 1 punkt under börsens öppettider. Vilket motsvarar 0,0075 procent.

 

“Låg spread på likvid börs”

Den större och mer likvida tyska börsen går det alltså att handla  till en betydligt lägre spreadkostnad För en mycket aktiv handlare, en så kallad daytrader, blir Tysklandsbörsen ur denna synpunkt betydligt attraktivare att handla på då en daytrader ofta gör många transaktioner och är ute efter att tjäna pengar på mycket små kursrörelser.

Handlar man mer sällan, kanske någon gång per dag eller per vecka, så är spreadkostnaden inte  direkt avgörande för den långsiktiga värdeutvecklingen på kontot.

 

“Daglig finansieringskostnad; innehavskostnad”

Innehar man ett CFD-kontrakt en längre tid så tillkommer dock en daglig finansieringskostnad eller en så kallad innehavskostnad. Med ett CFD-kontrakt kan man som bekant kontrollera stora underliggande värden, se CFD-skolan del 2 ”Hävstång och risk”. Dessa stora underliggande värden kan man betrakta som att man köpt med belåning. Mäklaren tar därför ut en innehavskostnad, en räntekostnad, för varje natt som man innehar ett CFD-kontrakt. Vanligtvis utgår man ifrån de CFD-positioner man innehar på sitt konto i slutet av handelsdagen, 23:00 svensk tid.

Innehavskostnaden beräknas sedan utifrån den underliggande marknadsräntan plus ett påslag ifrån CFD-aktören. Marknadsräntan är densamma som det aktuella landets interbankränta, som i rådande ränteläge oftast är väldigt lågt. Den svenska interbankräntan STIBOR är i skrivande stund -0,50 procent, i USA är den 1,70 procent, i Tyskland -0,33 procent och i Storbritannien 0,52 procent.

“Räntepåslag”

Räntepåslaget som CFD-aktören sedan gör är ofta kring 2,5 procent. Så köper du ett CFD-kontrakt följer ett svenskt värdepapper så kan din innehavskostnad bli ca 2,0 procent (-0,50% + 2,5% = 2,00%) på det underliggande värdet man kontrollerar med CFD-kontraktet. Detta kan låta mycket men innehavskostnaden uttrycks emellertid på årsbasis. Så för varje natt blir kostnaden ganska blygsam. 2,0 procent delat på 360 dagar blir nämligen 0,0056 procent.

Köper du tio CFD-kontrakt som följer utvecklingen på vårt svenska OMXS30 blir det underliggande värdet i skrivande stund 16 263 kr. Innehavskostnaden blir då ca 0,89 kr per dygn.

Köper man och säljer ett CFD-kontrakt samma dag utgår ingen innehavskostnad.

Har man en säljposition genom ett CFD-kontrakt kan man få tillgodoräkna sig interbankräntan. Detta kommer sig av att en säljposition egentligen avkastningsmässigt sett innebär att man blankar det underliggande värdepappret och med det i teorin får in kontanter på kontot och på det kapitalet får man ränta.

En blankning innebär nämligen att man lånar en aktie, säljer den till någon annan för att senare försöka köpa tillbaka den billigare. Lyckas man med det tjänar man mellanskillnaden och kan sedan lämna tillbaka aktien till den man lånat den av. Undertiden man blankat aktien har man också försäljningslikviden på sitt konto och det kan man då tjäna ränta på. Detta är dock ofta ett krångligt och dyrt sätt att agera på. Det är ofta mycket enklare och billigare att göra detsamma genom en säljposition med en CFD. Men ränteinkomsten vid en blankning motsvaras då av en positiv ränteeffekt för den som tagit en säljposition i en CFD.

Men det är förutsatt att den underliggande interbankräntan är högre än CFD-aktörens räntepåslag. Vilket i det nuvarande ränteläget är sällsynt. Men innehavskostnaden blir i alla fall lägre än annars.

Så ett tillgodoräknande av den amerikanska interbankräntan på 1,7 procent reducerar då i normalfallet innehavskostnaden till 0,8 procent per år. För CFD-aktörens vanliga räntepåslag på 2,5 procent minus interbankräntan på 1,7 procent blir 0,8 procent (2,5% – 1,7% = 0,8%).

 

“Ska beskattas som vanliga terminer”

När det gäller skattekostnader så gäller för CFD:er den vanliga realisationsvinstbeskattningen på 30 procent av vinsten. Skatteverket betraktar CFD:er som terminsliknande instrument och de ska då därför beskattas som vanliga terminer. Eventuella räntor som man får eller betalar ska ingå i realisationsvinstberäkningen. Har du en realisationsvinst på 1000 kr efter avdrag för eventuella courtagekostnader och innehavskostnader blir därför skatten 300 kr (1000 x 0,3).

 

När det gäller CFD:er med råvara som underliggande instrument är dock inte förluster fullt kvittningsbara gentemot vinsterna. Det går nämligen då bara att kvitta 70 procent av en förlust på mot vinster. Så om du har 1000 kr i vinst och 1000 kr i förlust i två olika CFD-kontrakt baserade på råvaror så måste du skatta för vinst på 300 kr. Skatten är sedan 30% av dessa 300 kr. Dvs 90 kr. Trots att du alltså netto inte gjort någon vinst.

 

“Går inte handla CFD:er via ISK-konto”

Det går tyvärr inte heller att handla CFD:er på ett investeringsparkonto, ISK. Men ofta hjälper CFD-aktören till med att skicka alla transaktioner direkt till Skatteverket så att de automatiskt kommer med i din förtryckta deklarationsbilaga. Detta gör det betydligt enklare för dig när du ska göra din självdeklaration.

 

 

 

 

 

Please follow and like us: